Bildreportage – Elif Abay

Yilmaz Eyice sitter en söndagsmorgon vid köket i hans lägenhet i Hammarkullen. Han har saknat att vara hemma efter att ha legat i sjukhuset. Det han saknade mest var att dricka en varm kopp turkiskt te och att läsa en dagstidning vid köksbordet. Hans operationsdag närmar sig och han känner sig nervös. Att förbereda och koka upp te får han att koppla av.

Yilmaz ägde en bilverkstad i många år och det var hans hobby verksamhet innan han blev riktigt sjuk. Han älskar bilar och att laga bilar är det bästa han vet. Hela lägenheten är dekorerad med bilar, bil tavlor och minnen från verkstaden. ”Jag saknar det så mycket – men min kropp klarar inte av det längre”.

Nu ägnas dagarna åt att fixa saker i lägenheten. Det är inte samma känsla som att vara i bilverkstaden men det får duga. Den här söndagsmorgonen valde parabolen att strula. Hans tv-box fungerar med satelittsignal så att han kan kolla på turkiska kanaler. ”Om man slår på parabolen tre gånger och skruvar lite så brukar den funka” ropar han från balkongen.

Han sålde bilverkstaden för några år sedan efter en allvarlig hjärtattack och fick operera in en pacemaker. En slags pulsgenerator. Det enda han har kvar av bilverkstaden är en liten verktygshylla som han har hängt upp i köket. Verktygshyllan används hela tiden och han har även installerat dit en lampa. Parabolen verkade funka innan så nu ska han kolla om felet är på tv-boxen och fixa den.

Felet verkar ligga i tv-boxen och han fixar den medans han sitter ner. Han kan inte stå uppe länge efter hans senaste besök på Sahlgrenska sjukhuset för bristande njurfunktion. Han blir väldigt trött och får yrsel. Efter att ha legat inne och vårdats blev han hemskickad för personalbrist och sängbrist på grund av Covid-19. Egentligen måste han vårdas tills operationsdagen. Han får vänta på sin operationstid hemma och vara i karantän. Snart är han tillbaka på sjukhuset igen.

 

 

Bookmark the permalink.

One Comment

  1. Samtliga bilder är välkomponerade och har ett behagligt ljus. Som sagt reagerade jag på att första bilden var i färg och resten i svartvitt, men de röda färgerna hade varit tråkiga i svartvitt, så tycker verkligen du tog rätt beslut! Ett lågmält men väldigt fint reportage, bra jobbat!
    – Alva Bergland

Lämna ett svar